Djur och natur

Svalbard

Spetsbergen, den största ön i Svalbards skärgård. Det är Norges största ö och den ligger bara 100 mil från Nordpolen. Av den anledningen har många polarexpeditioner inletts och ibland även avslutats där. Många blir bortskrämda av natten som varar i fyra månader, polarklimatet och de många isbjörnarna som vandrar omkring överallt – det finns fler björnar än invånare.
Men jag lovar att Spetsbergen är en plats som måste och bör besökas.

Säkerhet:

När vi kommer till Spetsbergen måste vi vara medvetna om och komma ihåg en sak. Vi får inte låta oss luras av hur lätt vi kan ta oss dit. Tack vare flygförbindelser och relativt låga biljettpriser är det nästan lika lätt att ta sig dit som att åka till Madrid eller Paris. Därför måste vi komma ihåg att vi är på en polarö, med all dess skönhet, vildmark och faror, när vi lämnar det bekväma och varma planet. Utanför staden hotas vi av vädret, svår terräng, issprickor, laviner, brist på människor som kan hjälpa oss, brist på täckning för mobiltelefoner och vilda djur.

Utanför staden måste vi även bära skjutvapen med oss. Om vi kan använda dem och har fått vapenlicens kan vi hyra ett vapen tillsammans med ammunition i en av turistbutikerna. Därför måste vi, förutom en stor nypa sunt förnuft, även förse oss med nödvändig utrustning och säkerhetsåtgärder om vi vill överleva och ta oss tillbaka. Nedan listar jag vad jag tog med mig för vinterresan och vad jag tycker är det minsta man behöver ta med sig.
• PLB – gör det möjligt att ringa efter hjälp i en nödsituation
• Satellittelefon – så att vi kan kommunicera med räddningstjänsten.
• Signalpistol – för att skrämma bort björnar om de vill närma sig för mycket.
• Gevär – för självförsvar.
• Kompass och kartor.
• GPS – helst med möjlighet att dela vår plats.
• Vinterutrustning för bergsvandring – stegjärn, isyxa, lavinspade, lavindetektor, sond etc.

Naturligtvis är detta bara den viktigaste utrustningen som erbjuder säkerhet. Man behöver även kläder, campingutrustning och i princip allt vi brukar ta med oss till bergen.

Läs mer

Fotoutrustning:

Som vanligt vid sådana här resor bestämmer jag mig för att ta med mig två kameror. Först och främst vill jag ha dubbel utrustning om något inte fungerar. Jag tog med mig E-M1X och E-M1 Mark II, varav den första var min grundkamera.

En uppsättning objektiv för breda landskapsbilder och foton av vilda djur som Svalbard-renar, polarrävar och kanske till och med björnar. Även om björnen är den obestridda kungen här bör man absolut undvika att stöta på den under ensamma resor.

Dessutom har jag ett stativ, NISI grå- och halvfilter samt WD My Passport Wireless PRO SSD för att kopiera foton direkt från minneskort. Jag hade min packning i två ryggsäckar, en Lowepro Whistler med fotoutrustningen och en andra turistryggsäck med utrustning för att ta mig fram i vinterterrängen, överleva övernattningar eller förflytta mig runt glaciären. Dessutom åtföljdes jag alltid av en Mauser, som förde tankarna till tiden för det tredje riket, laddad med björnammunition och en signalpistol som jag kunde använda för att skrämma djuren från ett säkert avstånd.

Läs mer

Mitt huvudsakliga transportmedel var en snöskoter som jag färdades cirka 90 mil med. Den erbjöd även viss komfort, som att kunna ladda batterier som, som vi vet, inte fungerar särskilt bra vid mycket låga temperaturer.

Jag laddade kameran direkt i cigarettuttaget med en laddare som följde PD-standarden (Power Delivery). Huset var anslutet till laddningsuttaget i skotern och när jag inte tog bilder laddade jag batterierna med det. Det är verkligen en väldigt bekväm lösning som gjorde det möjligt att alltid ha fulladdade batterier även om temperaturen sjönk långt under noll och jag befann mig långt från närmaste stad. På så sätt kunde jag alltid ha fulladdade batterier och jag behövde inte ens använda reservbatterierna.

Den nya Olympus-kameran är definitivt tillverkad för den här typen av arbete. Även om den är större än sina yngre bröder och inte passar in i fickkamerasegmentet som E-M10 eller E-M5 är den definitivt utformad för naturfotografering under svåra förhållanden. Tätningar som tål låga temperaturer, hög elförsörjning och, viktigast av allt, god ergonomi samt förmågan att ladda den med en powerbank eller ett cigarettuttag gör att den fungerar bekvämt och på ett bra sätt. Snabba serietagna bilder på upp till 60 bilder per sekund eller min favorit – Pro Capture-läget som låter dig spara vad som händer redan innan du trycker ner avtryckaren. Det låter konstigt men så är det. Jag trycker ner avtryckaren halvvägs så sparar kameran allt i bufferten. När jag trycker ner den helt sparas bilderna innan avtryckaren trycks in och efter att den har tryckts in.

Författare och fotograf: Marcin Dobas

Läs mer